Medborgarengagemang

Sverige omvandlades genomgripande under 1800-talet. Många fenomen och krafter ömsom motverkade ömsom samverkade med varandra. I arbetet för ett mindre ojämlikt, mindre odemokratiskt samhälle hade den lilla människan svårt att göra sig hörd. Men tillsammans med andra gick det att finna gemenskap och skapa möjligheter till förändring.

En konsekvens av detta var framväxten av folkrörelser.

Baptisterna
Målning av Gustaf Cederström

Väckelserörelsen

Väckelserörelsen kan kanske sägas vara den första med rötter i pietismen som växte fram under 1700-talet. Men den första reella frikyrkokyrkan, det vill säga helt fristående från statskyrkan var Baptistkyrkan som kom till Sverige 1848. I Halmstad var antagligen Jesu Kristi Kyrka (ofta kallad Mormonkyrkan) först på plats omkring 1850. Det följdes av en mängd etableringar under de kommande decennierna.

Immanuelskyrkan

Missionsförsamlingen

Den första församlingen som skaffade egna lokaler var Missionsförsamlingen. Det skedde kring 1870, då man efter endonation blev ” i stånd att inköpa en trädgård, i hvilken en danslokal snart förvandlades till en bönesal.” Bara några år senare lämnades denna sedan man byggt nytt på Källegatan, nu med plats för 400 personer. I slutet av seklet bedömdes också denna vara för liten, varför nuvarande Immanuelskyrkan uppfördes efter ritningar av Fritz Eckert, Stockholm.

Metodistförsamlingen

Metodistförsamlingen invigde sin första kyrka i Halmstad år 1900 vid Falkenbergsgatan. Snart fann man den för liten och belägen i stadens utkant. Byggnaden såldes först till IOGT/NTO. Därefter användes den tidvis för kyrkliga, tidvis för profana ändamål ända tills Katolska kyrkan köpte den 1980. Den nya metodistkyrkan förlades vid Skolgatan, ritades av Knut Beckeman, Halmstad och invigdes 1905. 1989 såldes den till EFS. Därefter har den övergått i privat ägo och byggts om till kontor.

Baptistförsamlingen

Baptistförsamlingen köpte 1905 en fastighet vid Torsgatan. Den gjordes om till gudstjänstlokal med namnet Elimkapellet. Här bedrev man sin verksamhet till 1932, då man flyttade till sin nybyggda kyrka, ritad av stadsarkitekten Wetterqvist, vid Karl XI:s väg. Kyrkan såldes på 1990-talet och församlingen lämnade lokalerna 2002 Idag bedrivs där nattklubb.

Kanske går det att säga att den svenska nykterhetsrörelsen fick sin moderna form när Godtemplarorden 1879 fick fäste i Sverige. Till Halmstad kom orden 1882 och då kom den med besked. Det året bildades inte mer än tre loger i staden. Och även om det inom orden, precis som i andra ordenssällskap, fanns inslag som inte var offentliga, så innebar det inte att sällskapens existens var hemliga

Tvärtom, ett syfte var att rekrytera nya medlemmar och då måste man synas. Ett sätt man valde var att stoltsera med ståtliga fanor, ofta sydda av medlemmar. Här syns en fana tillverkad år 1916 av målaremästaren Edward Högardh för logen 353 Wallberg av NGTO. Vissa ändringar gjordes 1916 då fanan övertogs av logen Orion.

Demonstration 1 maj 1979.
Bild från Hallandsposten.

När den första moderna fackföreningen bildas i Halmstad finns det olika uppgifter om. Vissa källor hävdar att det sker bland målare respektive textilarbetare 1887, en annan källa anger 1894 som startåret, då det bildas en avdelning av det som blev Svenska Metallindustriarbetareförbundet.

Byring och Bråte på Söndrumsvägen1976
Foto Anders Hernborg

Kenneth Bengtsson och Ingvar Bergman
Bild från Hallandsposten 1979-03-23