Folkrörelserna
Sverige omvandlades genomgripande under 1800-talet. En konsekvens av detta var framväxten av folkrörelser.
Medborgarengagemang
Frikyrkorörelsen
Frikyrkorna fick inledningsvis i regel hålla sina möten hemma hos någon av medlemmarna. När verksamheterna blev behovet av...
Nykterhetsrörelsen
Till Halmstad kom nykterhetsrörelsen 1882 och då kom den med besked. Det året bildades inte mer än tre...
Arbetarrörelsen
Under slutet av 1800-talet slog arbetarrörelsens båda grenar rot i Halmstad. Först på plats var den fackliga grenen,...
Alternativ- och solidaritetsrörelser
År 1967 rasade Vietnamkriget samtidigt ökade motståndet och protesterna. I Halmstad marscherade man för fred.
Folkrörelserna
×
Sverige omvandlades genomgripande under 1800-talet. Många fenomen och krafter ömsom motverkade ömsom samverkade med varandra. I arbetet för ett mindre ojämlikt, mindre odemokratiskt samhälle hade den lilla människan svårt att göra sig hörd. Men tillsammans med andra gick det att finna gemenskap och skapa möjligheter till förändring.
En konsekvens av detta var framväxten av folkrörelser.
Frikyrkorörelsen
×
Baptisterna
Målning av Gustaf Cederström
Väckelserörelsen
Väckelserörelsen kan kanske sägas vara den första med rötter i pietismen som växte fram under 1700-talet. Men den första reella frikyrkokyrkan, det vill säga helt fristående från statskyrkan var Baptistkyrkan som kom till Sverige 1848. I Halmstad var antagligen Jesu Kristi Kyrka (ofta kallad Mormonkyrkan) först på plats omkring 1850. Det följdes av en mängd etableringar under de kommande decennierna.
Frikyrkorna, liksom de andra stora folkrörelserna, fick inledningsvis i regel hålla sina möten hemma hos någon av medlemmarna. Men när verksamheterna blev behovet av egna lokaler allt större och alla, med ett undantag, placeras utanför de gamla vallgraven.
Immanuelskyrkan
Missionsförsamlingen
Den första församlingen som skaffade egna lokaler var Missionsförsamlingen. Det skedde kring 1870, då man efter endonation blev ” i stånd att inköpa en trädgård, i hvilken en danslokal snart förvandlades till en bönesal.” Bara några år senare lämnades denna sedan man byggt nytt på Källegatan, nu med plats för 400 personer. I slutet av seklet bedömdes också denna vara för liten, varför nuvarande Immanuelskyrkan uppfördes efter ritningar av Fritz Eckert, Stockholm.
Metodistförsamlingen
Metodistförsamlingen invigde sin första kyrka i Halmstad år 1900 vid Falkenbergsgatan. Snart fann man den för liten och belägen i stadens utkant. Byggnaden såldes först till IOGT/NTO. Därefter användes den tidvis för kyrkliga, tidvis för profana ändamål ända tills Katolska kyrkan köpte den 1980. Den nya metodistkyrkan förlades vid Skolgatan, ritades av Knut Beckeman, Halmstad och invigdes 1905. 1989 såldes den till EFS. Därefter har den övergått i privat ägo och byggts om till kontor.
Baptistförsamlingen
Baptistförsamlingen köpte 1905 en fastighet vid Torsgatan. Den gjordes om till gudstjänstlokal med namnet Elimkapellet. Här bedrev man sin verksamhet till 1932, då man flyttade till sin nybyggda kyrka, ritad av stadsarkitekten Wetterqvist, vid Karl XI:s väg. Kyrkan såldes på 1990-talet och församlingen lämnade lokalerna 2002 Idag bedrivs där nattklubb.
Källor:
GHÅ 1947: Alex Andersson mfl. De frireligiösa rörelserna i Halmstad.
Hallandsposten flera artiklar 1855, 1858, 1910 och 1912
Nykterhetsrörelsen
×
Alkoholproblemen, kanske snarare spritens skadeverkningar, debatterades länge, från 1830-talet allt mera intensivt. Nykterhetsföreningar bildades på många platser i Sverige. En stor del av dessa förespråkade måttlighet till skillnad från de anglosaxiskt influerade föreningarna, som IOGT och NTO, som förespråkade absolutism.
Kanske går det att säga att den svenska nykterhetsrörelsen fick sin moderna form när Godtemplarorden 1879 fick fäste i Sverige. Till Halmstad kom orden 1882 och då kom den med besked. Det året bildades inte mer än tre loger i staden. Och även om det inom orden, precis som i andra ordenssällskap, fanns inslag som inte var offentliga, så innebar det inte att sällskapens existens var hemliga
Tvärtom, ett syfte var att rekrytera nya medlemmar och då måste man synas. Ett sätt man valde var att stoltsera med ståtliga fanor, ofta sydda av medlemmar. Här syns en fana tillverkad år 1916 av målaremästaren Edward Högardh för logen 353 Wallberg av NGTO. Vissa ändringar gjordes då fanan övertogs av logen Orion.
Källor:
GHÅ 2024: Stefan Gustafsson. NTO-gården – Berättelsen om en mötesplats på Kärleken.
GHÅ 1954: Werner Johanson. Vi samlas här till ädel strid.
Arkiv Halland
Arbetarrörelsen
×
Under slutet av 1800-talet slog arbetarrörelsens båda grenar rot i Halmstad. Först på plats var den fackliga grenen, då målare och textilarbetare organiserade sig på 1880-talet.
Demonstration 1 maj 1979.
Bild från Hallandsposten.
När den första moderna fackföreningen bildas i Halmstad finns det olika uppgifter om. Vissa källor hävdar att det sker bland målare respektive textilarbetare 1887, en annan källa anger 1894 som startåret, då det bildas en avdelning av det som blev Svenska Metallindustriarbetareförbundet.
Den politiska grenen formerades 1896. Båda delarna arbetade först och främst för att förbättra både politiska, ekonomiska och sociala villkor för sina medlemmar.
Samtidigt ansträngde de sig hårt för att utveckla sina medlemmars kulturella intressen – det satsades bland annat på musikkårer, sånggrupper ocharbetarbibliotek. Från det är vägen inte lång till att även ordna rena nöjestillställningar – affischen nedan berättar om ett sådant tillfälle våren 1901.
Källor:
GHÅ 1971: Valfrid Göranson. Socialismens entré i Halmstad.
Svenska Målareförbundets Avdelning 12 arkiv
Svenska Textilarbetarförbundets Avdelning 52 arkiv
Alternativ- och solidaritetsrörelser
×
År 1967 rasade Vietnamkriget med full kraft. Samtidigt ökade motståndet och protesterna, inte minst i Sverige. I Halmstad bildades stadens Vietnamkommitté på konditori Tre Hjärtan våren 1967.
Kanske det har funnits det som kan kallas alternativ- eller solidaritetsrörelser tidigare i Halmstad. Men det känns inte främmande att se bildandet av Vietnamkommittén som starten av den här typen av rörelser.
Många kommittéer, grupper och allt vad de kallades bildades. Man marscherade för fred. Man engagerade sig för frågor om demokrati i El Salvador, Nicaragua och Chile. Kamp förde mot apartheid i Sydafrika. Solidariteten med USA:s urbefolkning fick sin grupp i Svenskindianska förbundet.
En grupp människor, övervägande läkare, bildade Fredagsgruppen där man enades om att lämna en andel av sin inkomst till små biståndsprojekt.
Den lokala Amnestigruppens kamp för politiska fångar startade 1969.
De stora globala frågorna fanns på dagordningen hela tiden. Men nationella frågor som kampanjen mot kärnkraft fick sin plats liksom narturvårds- och miljöfrågor.
Byring och Bråte på Söndrumsvägen1976
Foto Anders Hernborg
Kenneth Bengtsson och Ingvar Bergman
Bild från Hallandsposten 1979-03-23
Även rent lokala frågor engagerade. Halmstad omdanades kraftigt på 1960- och 1970-talen. En återkommande lösning på stadens problem var storvulna rivningar för att plats åt nya trafikleder. Kampen mot dessa, inte minst mot den så kallade Hamnleden, ledde till bildandet av RATT (Rörelsen för Alternativ Tätorts-Trafik) spm följdes av ett nytt parti kandiderade till kommunfullmäktige 1979. Namnet var Alternativ Ett och partiprogrammet kort och kärnfullt: ”Nej till ringleden”.
Källor:
GHÅ 2014: Bengt Högstedt, Nils Eriksson, LennartAndreasson, Anders Hernborg. Byring & Bråte – 40 år för mänskliga rättigheter.
GHÅ 2015: Nils E Eriksson. Minnen från revolutionsåret 1968 i Halmstad.
GHÅ 2016: Nils E Eriksson. Några av 1970-talets alternativrörelser.
GHÅ 2018: Peter Björk. Från Skolgatan till Saltsjövägen.
